någonvart
evinnerliga svultna revolutioner
vill jag kalla stigen, som
leder någonvart -
du, som hoppas och verkar,
att solen ska stanna i ett hål på himlen
eller på din gräsmatta utav
en viss anledning, dig
önskar jag omåttlig fetma
och gränslös lycka -
jag och världen hoppar,
evigt döende,
från barrikad till vanvett och
från mord på sällhet
till evinnerligt nya dödar, ständigt,
evinnerligt någonvart -
